Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan 2016-2017

Reviderad april 2016

 

Inledning

Skatan är ett föräldrakooperativ som drivs som en ekonomisk förening. Förskolan består av tre grupper. Skatan har för närvarande 40 barn inskrivna

På Skatan arbetar 9 pedagoger, en förskolechef och en kock. Föräldrar arbetar i verksamheten vid personals sjukdom och en eftermiddag i månaden.

 

Lagändring

Från 2006-04-01 gäller lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Lagen kallas Likabehandlingslagen. Den nya lagens syfte är att förtydliga förskolans och skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i förskolan och skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning och funktionshinder förbjuds i förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, grundskola, särskola och gymnasieskola samt vuxenutbildningen.

 

Enligt lagen har verksamheten skyldighet att:

  • Förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling.
  • Motverka direkt och indirekt diskriminering enligt kriterier fastställda i lagen.
  • Utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling.
  • Upprätta en likabehandlingsplan som utvärderas årligen i förskolans/skolans kvalitetsarbete.

 

I läroplanen för förskolan Lpfö 98:11, beskrivs följande ansvar för förskolans personal.

 

”Alla som arbetar i förskolan skall 

  • visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet och
  • stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra.


Skatans värdegrund:

På Skatan:

Är jag sedd!

Är jag någon som är unik!

Är jag någon som kan!

Får jag vara den jag är!

Får jag pröva vem jag är!

Får jag vara med och påverka!

Blir jag respekterad för den jag är!

Blir jag lyssnad till och får uttrycka mina åsikter!

Är jag rädd om mina kompisar!

Är jag varsam om Skatan och våra saker!

Visar jag respekt för djur och natur


Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Följande definitioner och begrepp används i de allmänna råden och är bland annat hämtade från diskrimineringslagen, skol- lagen och propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95).

Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.

Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte.

Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering.

Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.

Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet.

Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier.

Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.

Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktions- förmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet.

 

 

Definition av kränkning och mobbning

Kränkning:

  • Behandla en person nedsättande i ord eller i handling eller göra ingrepp i hens rättigheter eller frihet.
  • Att förödmjuka, skymfa eller såra andra
  • Att bli retad, slag, knuffar eller hot

Mobbning:

Upprepade kränkningar när någon eller några medvetet eller med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga någon annan skada eller obehag.

 

Ansvarsfördelning

Förskolechefen

Det är förskolechefens ansvar enligt lag och förarbeten att:

  • Se till att all personal och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan kränkande behandling inte är tillåten på förskolan.
  • Se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns lika rättigheter, samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt annan kränkande behandling.
  • Årligen upprätta, utvärdera och revidera en likabehandlingsplan i samarbete med personal, barn och föräldrar.
  • Om förskolan får kännedom om att diskriminering eller annan kränkande behandling förekommer, se till att utredning görs och att åtgärder vidtas.

 

Förskolechefen och Kooperativets styrelse ska:

  • Se till att verksamheten har fungerande rutiner för dokumentation, anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och åtgärder som vidtagits

Personal i förskolan

Det är personalens ansvar att:

  • Följa förskolans likabehandlingsplan.
  • Ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sitt förhållningssätt och sträva efter likabehandling.
  • Se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande behandling misstänks/anmäls/upptäcks.
  • Dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering och annan kränkande behandling och de åtgärder som vidtas. Rapportera till förskolechefen.
  • Bevaka att utredda fall av diskriminering och annan kränkande behandling, där den enskilda pedagogen är berörd, följs upp.

Föräldrarna

Om förskola och hem tar klart avstånd från kränkande behandling får detta en positiv påverkan på barnen.

Om du som förälder misstänker att ditt eller någon annans barn utsätts för kränkande behandling vill vi att du kontaktar avdelningens personal och förskolechefen.

Det kan vara svårt att ta till sig att ens eget barn kränker andra. Men om det är så är du den som bäst kan göra något åt det. Vi ber dig att göra helt klart för barnet att du ser mycket allvarligt på beteendet och inte accepterar det. Även i sådana fall är det bra att kontakta i första hand avdelningens personal och  förskolechefen. En viktig del för att föräldrarna ska få en tydlig bild av vad som händer på förskolan och i barngruppen är ett aktivt deltagande på föräldramöten, vid föräldrasamtal och att ta del av information som kommer via hembrev och styrelseprotokoll.

Barnen

Med stigande ålder och mognad ökar ansvaret också för barnen. De ska genom personalens och föräldrarnas försorg känna till och förstå hur viktigt det är att respektera andra, hjälpas åt, visa hänsyn och uppträda trevligt mot varandra.

 

Information och förankring av likabehandlingsplanen

Mål

Alla anställda i verksamheten, alla barn och vårdnadshavare ska få information om lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och om verksamhetens likabehandlingsplan.

Aktiviteter

  • Likabehandlingsplanen läggs ut på verksamhetens webbplats.
  • Likabehandlingsplanen finns tillgänglig för föräldrar i hallen.
  • Likabehandlingsplanen finns tillgänglig för personal på förskolan.
  • Aktuell Likabehandlingsplan finns i introduktionspärmen för nyanställd personal och ska läsas igenom av nyanställda.

Tidpunkt: Ovanstående aktiviteter aktualiseras efter den årliga revideringen på Arbetsplatsträffen i maj och höstens föräldramöte.
Ansvar: Förskolechefen

 

Upprättande och utvärdering av likabehandlingsplanen

Mål med Föräldrakooperativets Skatans likabehandlingsplan:

  • Inget barn på föräldrakooperativet Skatan ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling från personalen.
  • Personalen ska medvetet och aktivt motverka all form av kränkande behandling mellan barn på Föräldrakooperativet Skatan.

 

Revidering, uppföljning och utvärdering

Uppföljning av likabehandlingsplanen görs på Arbetsplatsträff i augusti och utvärdering på januaris träff. Därefter revideras planen och ny plan uppförs i april.

Utvärdering av likabehandlingsplanen

  • Vilka frågor och tankar har vi fått med oss från barnen och från föräldrarna?
  • Vad har vi åtagit oss att göra under året? Har det blivit utfört? Om inte, varför och vem bär ansvaret?
  • Har vi nått vårt mål? Om inte, varför? Var åtgärderna felaktiga eller otillräckliga?
  • Vi har nått målet. Var det tack vare åtgärderna eller var det något annat som påverkade?
  • Hur använder vi de här erfarenheterna i nästa likabehandlingsplan? Vad gjorde vi som fick effekt? Vad fungerade inte?

Kartläggning samt uppsikt/upptäckt

Mål

Vi ska fort få kunskap om förekomsten av diskriminering och kränkande behandling för att kunna utföra relevanta åtgärder. Om det förkommer diskriminering och kränkande behandling ska vi upptäcka det tidigt.

Aktiviteter

Grunden för alla barns utveckling är att de känner trygghet – i sin miljö, med kamrater och med vuxna i sin närhet

  • Trygghet och trivsel tas upp på utvecklingssamtalen med vårdnadshavare.
  • Varje arbetslag genomför en uppföljning av verksamheten vid terminsslut och i samband med detta lyfts frågor om diskriminering och kränkande behandling.
  • Detta ska föras in i avdelningens arbetsplaner för året.

Aktiviteter:

Kartläggning av risker:

Finns det platser, tider på dagen etc. som kränkningar kan inträffa och hur förebygger vi det?

Tidpunkt: novembers avdelningsmöte
Ansvar: avdelningsansvariga (Jenny, Yvonne, Karin E)

Uppföljning: APT december
Ansvar: Förskolechefen

 

Att ha informationsmaterial samlat på varje avdelning om avdelningens rutiner,normer och regler som information till vikarier och jourande föräldrar.

När: under mars 2016
Uppföjlning: APT augusti
Ansvar:  Avdelningsansvariga (Jenny, Yvonne, Karin E)

 

Verksamhetsberättelse 2015-2016

Främjande arbete

Tillgänglighet i förskolan handlar om att kunna anpassa den pedagogiska, sociala och fysiska miljön utifrån barns behov. Detta för att kunna verka för full inkludering och delaktighet.

Pedagogerna har i de vardagliga samtalen med barnen upp det mångkulturella perspektivet. Vi har uppmärksammat olika länder som barnen har relationer till genom att visa på vår jordglob/karta var landet ligger och samtala om likheter och olikheter.

Vi efterfrågar information om traditioner hos familjer med utländsk bakgrund. Vad kan vi integrera på Skatan?

Vi sjunger och benämner vardagssaker på olika språk. Vi skapar flera språkmöjlighet vid olika tillfällen. Vad som är viktigt är att det inte blir utpekande utan berikande.

Vi uppmärksammar och stödjer barns kulturella identitet genom att sjunga sånger, benämna saker på olika språk. På föräldrasamtalen har vi en dialog med föräldrarna om vikten att barnen får utveckla flera språk och hur vi kan stödja flerspråkighet och kulturell identitet på förskolan genom material och aktiviteter.

 

Avdelningarna Näbben och Vingen

Vårt introducerande hösttema Från Jag Till Vi (Normer och Värden) fokuserar vi på att få samman gruppen. Barnen introduceras  i grundverksamheten vilket lägger grunden till en god stämning och trygghet på Skatan. De normer och grundläggande förhållningssätt som vi jobbar mycket med under de första månaderna går vi tillbaka till och påminner oss om då gruppen ibland tenderar att falla in i negativa mönster.   Vi arbetar mest med samtal, diskussioner, berättelse i mindre grupper för att tydliggöra vår värdegrund.

 

Avdelning Ägget

Vi uppmana barnen att hjälpa varandra. Vi pratar om hur vi ska vara mot varandra. Använder forumspel på  samlingen. Vi visar barnen att när man vill sätta gränser, tala om att man inte vill sätter man upp handen och säger stopp! Vi delar upp barnen i små grupper och det bidrar till ett lugnare klimat.

 

På ett av höstens APT diskuterade vi olika genusaspekter och hur viktigt det är att ha den aspekten med vid inköp och när vi väljer hur miljön ser ut och hur vi kombinerar olika lekmaterial för rummen ska bli attraktiva för alla. Vi diskuterade också att det är värdefullt att ta på sig genusglasögonen ibland och observerar hur barnen tar plats, om alla får lika mycket uppmärksamhet i verksamheten.

Genom litteratur, bilder, lekmaterial med olika familjekonstellationer, funktionshindrade, interkulturella och åldersblandade vill erbjuda barnen en ”större palett”. Genom vårt förhållningssätt  att olika är bra och påvisa med hjälp av böcker och samtal och ta hjälp av våra föräldrar som har kompetens i t ex normkritisk tänkande.

För att upptäcka vantrivsel, rädsla eller otrygghet som kan kopplas till förskolan har pedagogerna varit tydliga med att på föräldrasamtalen hur viktigt det är att förskolan fort får vetskap om barnen på något sätt uttrycker att det på något sätt far illa. Föräldrarna uppmanas att ha korta hämtningar och lämningar för att skapa en så lugn miljö för barnen som möjligt.

När nya barn börjar informeras föräldrarna om vår Likabehandlingsplan och att den kan läsas på Skatans hemsida eller i pappersform i hallarna på avdelningarna. På första föräldramötet på hösten brukar pedagogerna berätta om sitt värdegrundsarbete som ett led i sitt främjande arbetet.

 

Förebyggande arbete

Riskmomenten är övergångarna, vilket gör att vi försöker dela dem ännu mer så inte alla är i samma rum. Vi har tagit vid åtgärder med att vi slussar in/ut barnen, då vi upplevde att hallarna var en riskmiljö. Max tre barn i hallen vilket blivit lugnare, samt att det är färre barn i skötrummet.  Vilket gör att det minimerar risken för konflikter (Ägget).

 

På gården är pedagogerna på olika stationer för att vara nära, lyssna och observera vad som händer i relationerna mellan barnen. Pedagogerna reflekterar kontinuerligt om det sociala samspelet fungerar och kommunicerar med andra avdelningarna och förskolechef om förändrade förhållningssätt

När det är flera föräldrar som hämtar/lämnar samtidigt blir det en orolig situation för flera barn vilket medför risker för att oönskade incidenter inträffar. Vi uppmanar föräldrar att ha korta hämtningar.

Vid vår kartläggning över vilka barn som har funktionshinder på förskolan har vi några barn med födoämnesallergier, vi har  i dialog med föräldrarna sett till att det t ex vid fester finns alternativ mat som är likvärdig och att det är dialog mellan kock och pedagoger om innehållet i maten så det blir en trygg matsituation för barnen.

 

Plan för 2016

Förebyggande arbete mot diskriminering och kränkande behandling på grund av kön

Mål

  • Inga barn ska diskrimineras eller utsättas för kränkande behandling på grund av kön.

Vi vill ge barnen samma möjligheter att utvecklas oavsett kön. Därför diskuterar vi kontinuerligt genusfrågor. Vid inköp av material som böcker, pussel, leksaker granskar vi kritiskt vilka bilder som förmedlas utifrån ett genusperspektiv. Vi tycker det är viktigt att reflektera över hur vi bemöter barnen, vad vi säger vad vi gör och hur vi bekräftar barnen.

 

Aktiviteter

Att all nyanställd personal läser boken ”Get ditt barn 100 möjligheter istället for 2”.

Förebyggande arbete mot diskriminering och kränkande behandling på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning

”Alla föräldrar skall med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den egna eller andra åskådningen (Lpfö 98:8)”.

Mål

Vår verksamhet ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier på grund av religion eller annan trosuppfattning.

Förskolan är skyldig att se till barnens bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet.

Aktiviteter

  • Att i de vardagliga samtalen med barnen fånga upp det mångkulturella perspektivet och att olikhet och mångfald berikar.
  • Uppmärksamma traditioner som är aktuella för barn, föräldrar och personal i den aktuella barngruppen).
  • Firas det andra högtider hemma än de vi uppmärksammar på Skatan? Finns andra traditioner/dagar som vi kan fira som främjar det mångkulturella perspektivet. Återkoppla till övrig personal på APT.

Tidpunkt: vid inskolningssamtalen
Ansvar: Ansvarspedagog
Uppföjlning: APT oktober

Vilka traditioner firar vi på Skatan och varför? Är det firande som ska lägga till utifrån att vi fått nya familjer/ny personal?

Tidpunkt: APT oktober
Ansvar: Förskolechefen

Förebyggande arbete mot diskriminering och kränkande behandling på grund av sexuell läggning

Mål

Inga barn ska diskrimineras eller utsättas för kränkande behandling på grund av sexuell läggning, könsidentitet eller familjebildning. Alla föräldrar ska bli positivt och professionellt bemötta på förskolan oavsett sexuell läggning.

I vår verksamhet ska vi möta barnen i deras frågeställningar om olika sexuell läggning och heteronormativitet. Vi ska på ett positivt sätt förmedla att det finns olika familjekonstellationer.

Litteratur och material på förskolorna, till exempel bilder och litteratur, ska bidra till att motverka heteronormen och spegla på ett positivt sätt att det finns olika familjekonstellationer.

Aktiviteter

”Normer, normkritik och hbtq”, Carin af Burén.

Mål: att all personal ska få ökad kunskap rörande normer och hbtq.

Tidpunkt: APT september
Ansvar: Gunilla och Carin af Burén
Uppföjlning: APT november

Att förmedla och bejaka olika typer av familjekonstellationer i samtal, bilder, böcker.

Tidpunkt: Kontinuerligt
Ansvar: Avdelningarnas pedagoger

Gå igenom Skatans bibliotek och se vad vi kan komplettera med. Tone Karlsen (Odas mamma) har erbjudit sig att hjälpa till.

Tidpunkt: Karin E. och Fatos bestämmer tidpunkt.
Ansvar: Karin E. och Fatos

 

Förebyggande arbete mot diskriminering och kränkande behandling på grund av funktionshinder

Mål

I vår verksamhet ska alla barn ha samma rättigheter och möjligheter oavsett funktionshinder. Inga barn ska diskrimineras eller utsättas för kränkande behandling på grund av funktionshinder.

Aktiviteter

Att göra en kartläggning vilka funktionshinder/varianter som finns på förskolan och diskutera förhållningssätt och arbetssätt i förhållande till barnens behov.

Tidpunkt: APT augusti/Planeringsdagar
Ansvar: Förskolechef och ansvarspedagoger

Uppföjlning av begreppet Tillgänglighet och dess konkreta innebörd utifrån våra barn på Skatan:

Barn behöver:

  • en utbildning som är anpassad efter rättigheter och förutsättningar
  • sociala relationer som är anpassade
  • anpassade pedagogiska strategier och stödstrukturer
  • rum för lärande som är anpassade inne och ute

 

Förebyggande arbete mot annan kränkande behandling

Mål

Vårt mål är att personalen medvetet och aktivt motverkar all form av annan kränkande behandling.

Ur Skatans verksamhetsgrund 2016:

”Vi introducerar/  barnen i vilka normer och värden som gäller hos oss; Hur ska vi vara mot varandra? Hur tar vi hand om våra saker? Hur gör vi när vi blir arga? Vad är Ok/inte Ok? Hur kan man lösa konflikter? Vi visar modeller för barnen där de får uttrycka sig, lyssna och finna lösningar: Vad hände? Vad ville du? Hur kan vi lösa problemet?”

Aktiviteter:

Pedagoger ser på föreläsningen ”Hissad och Dissad”

När: Planeringsdagarna augusti 2016

Genomgång av vårt åtgärdande arbete ifall det skulle inträffa en kränkning.

Tidpunkt : APT augusti

Att informera föräldrar om vårt Förebyggande och Främjande arbete mot kränkande behandling och rutiner

Tidpunkt: höstens föräldramöte
Ansvar: Förskolechefen och avdelningsansvariga

 

Åtgärdande arbete

Att utreda och åtgärda diskriminering och annan kränkande behandling

Barn – Barn

  • Uppmärksamma och prata med barnen om vad som hänt.
  • Visa att beteenden som skadar andra eller gör andra ledsna inte är acceptabla.
  • Involvera alltid föräldrar och förskolechef vid upprepade tillfällen av kränkningar eller vid kränkningar riktade mot ett och samma barn.
  • Dokumentera alla åtgärder som görs. Upprätta vid behov en handlingsplan.
  • Bestäm alltid ett datum för uppföljning.

Det är angeläget att förskolan även är uppmärksam på vuxnas (personals) kränkningar mot barn.

Vuxna – Barn

  • Var rak genom att reagera och säga till om någon vuxen (personal) beter sig kränkande mot ett barn/barnen.
  • Se till att få ett samtal med den vuxne i enrum och fråga hur denne tänkte.
  • Lyssna in situationen.
  • För aldrig känsliga diskussioner mellan vuxna då barnen är närvarande.
  • Informera förskolechefen i allvarliga fall. Förskolechefen kan sedan vid behov vända sig vidare till personalansvarig och kooperativets styrelse
  • Dokumentera alla åtgärder som görs.
  • Bestäm alltid ett datum för uppföljning.

Dokumentation

  • Anmälan ska ske på en särskild blankett. (Likabehandlingspärmen kontoret)
  • Arkivera dokumentationen (Likabehandlingspärmen)
  • Förvaras i kassaskåpet